Framridning:
Spirit kändes lite seg men det gjorde han förra veckan på seriehoppningen också så jag tänkte inte så mycket på de. På själva framhoppningen så blev han lite mer taggad. Han hoppade riktigt fint på hindrena och bjöd och var väldigt ärlig varje språng. Det gjorde så att mitt självförtroende stärktes ganska så rejält.

Banan:
När jag rider in på banan så får starten före mig startsignal och jag stannar på ett lämpligt ställe och då känner jag hur hela bröstet på mig dunkar. Jag va så jävla nervös. Jag tror inte att jag någonsin har varit så nervös som jag var då... Hon som red före mig fick ett stopp och en pet så det blev ingen omhoppning för henne. Så då var det dags för mig och Spirit känns lite trög i början när jag galopperar på en liten volt, men det blev bättre när jag red upp mot första hindret. Vi klarade första hindret sen efter så var det en väldigt klurig sväng till hinder nummer två. Spirit ville inte riktigt vara formad för min innerskänkel då så vägen blev inte riktigt som jag tänkt mig och så var han inte tillräckligt på bakbenen så han rev med frambenen. Sen så fortsatte hela banan utan ett enda misstag. Allting blev verkligen perfekt på allt det andra. Han bjöd bra och det fanns inte en enda tillstymmelse till att han skulle stanna! Jag är så jävla nöjd över rundan! Visserligen fick jag inte hoppa omhoppning men målet var att Spirit inte skulle stanna och det gjorde han inte!! :D

Det ser väldigt lovande ut inför div 3! :D