Känslan jag har att det inte är nå kul längre försvinner inte. Varför?! Jag vill tycka det är kul men jag kan verkligen inte komma på någon anledning. Visst det är kul när det går bra på träning och att jag känner att jag verkligen fått igenom det jag vill ha igenom men vad spelar det för roll om det ändå bara går skit på tävlingar?

Idag tömkörde jag Spirit igen. Jag trodde att han skulle bli mindre psyk ju mer jag tämkörde men han blir bara värre. Asså idag var det ett under att jag kunde hålla mig på fötter. Det var ganska så läskigt och jag fick en reality check. Vi har egentligen inget att säga till om, om hästarna bestämt sig för en sak...

Nu kom jag att tänka på att det är just det som har gjort att jag älskat ridningen. Adrenalinet som pumpar när man verkligen kommer på att vi inte är något om man jämför med hästarna. Kunna känna makten som man har över hästarna när man har lyckats att få den att göra precis som men vill. Det är den känslan som jag inte har. Jag förstår inte. Jag skrev för bara någon vecka att jag älskar min ponny mer än någonsin och at han är undret i mitt liv. Men så känner jag definitivt inte nu. Jag är bara arg på honom, jag vill inte vara arg på honom men det är min känsla...