Hoppträning för bästa Karin!
Idag blev det då hoppning för Karin. Vi gjorde lite alla möjliga saker men framför allt tränade vi på att stärka hästarnas galopp. Vi började med att rida det som vi red igår. När vi började rida över bommar så red vi över 4 bommar som låg på en volt. Vi skulle rida i en bra dressyrgalopp över dom utan att hästarna skulle ta ett språng över dom. Detta gjorde vi för att det stärker galoppen även lite mer. jag och Spirit klarade av det ganksa så bra men det var några gånger som Spirit inte orkade hålla galoppen så det blev några avbrott. Men vi lyckades med att rida några varv utan ett avbrott så det blev bra tillslut.
Vidare till framhoppningen. Vi red banan fast i tre olika bitar. Karin brukar göra så att man hoppar fram på vissa linjer som är med i banan. Det tycker jag väldigt mycket om för då vet man hur man ska rida när man rider banan. Jag tycker också om det för att banan blir inte så svår att komma ihåg när man ridit samma vägar innan. När jag och Spirit hoppar fram så rider vi så himla prydligt... Jag märker inte ens att jag gör det. Själv tycker jag inte att jag rider prydligt men Karin sa det idag, igen... Men, men när det inte är så högt får man faktiskt rida prydligt.
Banan skriver jag inte så mycket om bara att jag tyckte det kändes bra och det kändes väldigt annorlunda på något sätt. Det är en känsla som jag har som jag inte kan beskriva för jag vet inte vad det är... Men den finns där och jag vet inte om jag tycker om den eller inte. Fast jag hade känslan av att det gick bra också så det är väl bra!
Banan första gången (höjden är runt 80cm)
Banan andra gången (Nu ligger hindrerna runt 1m)
Vidare till framhoppningen. Vi red banan fast i tre olika bitar. Karin brukar göra så att man hoppar fram på vissa linjer som är med i banan. Det tycker jag väldigt mycket om för då vet man hur man ska rida när man rider banan. Jag tycker också om det för att banan blir inte så svår att komma ihåg när man ridit samma vägar innan. När jag och Spirit hoppar fram så rider vi så himla prydligt... Jag märker inte ens att jag gör det. Själv tycker jag inte att jag rider prydligt men Karin sa det idag, igen... Men, men när det inte är så högt får man faktiskt rida prydligt.
Banan skriver jag inte så mycket om bara att jag tyckte det kändes bra och det kändes väldigt annorlunda på något sätt. Det är en känsla som jag har som jag inte kan beskriva för jag vet inte vad det är... Men den finns där och jag vet inte om jag tycker om den eller inte. Fast jag hade känslan av att det gick bra också så det är väl bra!
Banan första gången (höjden är runt 80cm)
Banan andra gången (Nu ligger hindrerna runt 1m)
Kommentarer
Trackback